Om du är ny inom GAPS kanske du undrar varför så stort fokus läggs på tarmen. Vad har egentligen matsmältningen med immunförsvaret, huden, energinivån, hormonerna eller hjärnan att göra?

Enligt GAPS-modellen har tarmen en betydligt större betydelse för hälsan än vad många tidigare trott.

En levande värld i tarmen

Inuti matsmältningssystemet lever biljoner mikroorganismer. Bakterier, svampar och andra mikrober bildar tillsammans det vi brukar kalla tarmfloran eller mikrobiotan.

Hos en frisk person råder en balans mellan dessa mikroorganismer. De hjälper till att bryta ned maten, producera olika ämnen som kroppen behöver, skydda mot sjukdomsframkallande organismer och kommunicera med immunförsvaret.

Problemen uppstår när balansen rubbas.

Det kan exempelvis ske efter upprepade antibiotikabehandlingar, infektioner, långvarig stress, miljögifter, fukt- och mögelskador eller en kost som inte fungerar optimalt för individen.

När matsmältningen inte fungerar som den ska

En viktig tanke inom GAPS är att en obalanserad tarmflora kan påverka matsmältningen negativt.

Maten bryts då inte ned lika effektivt och kroppen kan få svårare att ta upp de näringsämnen som behövs för att bygga upp, reparera och underhålla kroppens vävnader.

Det innebär att man i teorin kan äta mycket bra mat men ändå inte tillgodogöra sig all näring optimalt.

Näringsbrister kan i sin tur påverka allt från energiproduktion och hormonbalans till immunförsvar och återhämtning.

Vad menas med läckande tarm?

Ett centralt begrepp inom GAPS är det som brukar kallas läckande tarm.

Tarmslemhinnan fungerar normalt som en noggrant reglerad barriär mellan tarminnehållet och resten av kroppen. Den ska släppa igenom näringsämnen men samtidigt hålla oönskade ämnen kvar i tarmen.

När tarmslemhinnan irriteras eller skadas kan denna barriärfunktion försämras.

Enligt GAPS-teorin kan då ämnen som normalt inte skulle passera tarmväggen ta sig vidare ut i kroppen. Immunförsvaret reagerar på dessa ämnen och inflammatoriska processer kan aktiveras.

Tarmen och immunförsvaret

En stor del av kroppens immunförsvar finns i och omkring tarmen.

Det är inte så konstigt. Varje dag kommer vi i kontakt med enorma mängder mikroorganismer, födoämnen och andra ämnen via maten vi äter. Immunförsvaret behöver därför ständigt samarbeta med tarmfloran för att avgöra vad som är ofarligt och vad som kräver en reaktion.

När tarmmiljön är i obalans kan även immunförsvaret påverkas.

Det är därför många som arbetar med funktionsmedicin, näringsmedicin och GAPS lägger stor vikt vid att stödja matsmältningen och tarmhälsan.

Tarmen och hjärnan

Under de senaste åren har forskningen kring tarm-hjärna-axeln vuxit kraftigt.

I dag vet vi att det finns en omfattande kommunikation mellan tarmen och hjärnan via nervsystemet, hormoner, immunsystemet och olika signalämnen.

GAPS bygger på tanken att en obalanserad tarmflora därför inte bara kan påverka matsmältningen utan även hjärnfunktion, humör, koncentration och välbefinnande.

Det är också härifrån namnet Gut and Psychology Syndrome kommer.

Hur försöker GAPS lösa problemet?

GAPS handlar inte bara om att ta bort livsmedel.

Minst lika viktigt är vad som tillförs.

Protokollet fokuserar på näringstät mat som kött, fisk, ägg, naturliga fetter, långkok, buljonger och fermenterade livsmedel. Samtidigt minskas livsmedel som många upplever är svårare att smälta under läkningsfasen.

Tanken är att:

• minska belastningen på matsmältningen

• ge kroppen rikligt med byggstenar för läkning

• stödja tarmslemhinnan

• återintroducera nyttiga mikroorganismer genom fermenterad mat

• gradvis återfå en bättre balans i tarmfloran

För vissa räcker det med mindre förändringar. För andra kan Intro-dieten vara ett sätt att ge tarmen en mer strukturerad nystart.

Hur är GAPS-protokollet uppbyggt?

GAPS består egentligen av tre delar: Intro-dieten, Full GAPS och Efter GAPS.

Intro-dieten

Intro-dieten är den mest terapeutiska delen av protokollet. Här börjar man med de livsmedel som generellt är lättast att smälta och introducerar sedan nya livsmedel steg för steg.

Tanken är att ge matsmältningssystemet möjlighet att återhämta sig samtidigt som kroppen får rikligt med näring. Varje steg innebär att matsmältningen utmanas lite mer genom att nya livsmedel läggs till i takt med att toleransen förbättras.

De första stegen består främst av buljonger, långkok, soppor med kött och grönsaker, fermenterade livsmedel och naturliga fetter. Därefter introduceras bland annat ägg, avokado, färska grönsaker, juicer, bröd bakat enligt GAPS-principerna, frukt och bär.

Hur länge man stannar på varje steg varierar från person till person. Vissa går igenom Intro-dieten på några veckor medan andra behöver betydligt längre tid.

Full GAPS

När Intro-dieten är genomförd går man över till Full GAPS.

Nu blir kosten betydligt mer varierad samtidigt som man fortfarande följer GAPS-principerna. Fokus ligger på kött, fisk, skaldjur, ägg, naturliga fetter, grönsaker, fermenterade livsmedel, nötter, frön, frukt och fermenterade mejeriprodukter.

Många upplever att Full GAPS är betydligt enklare att leva med i vardagen än Intro-dieten.

Efter GAPS

GAPS är inte tänkt att vara en livslång diet.

När man har mått bra under en längre tid och matsmältningen fungerar stabilt påbörjas Efter GAPS. Då introduceras livsmedel som inte ingår i GAPS-protokollet, ett i taget och i små mängder.

Syftet är att gradvis bredda kosten samtidigt som man observerar hur kroppen reagerar. För vissa innebär det att de kan återgå till en mycket varierad kost, medan andra väljer att fortsätta äta ungefär enligt GAPS-principerna eftersom de mår bäst av det.

Målet med GAPS är alltså inte att begränsa kosten för alltid. Målet är att skapa förutsättningar för läkning och därefter hitta en långsiktigt hållbar kost som fungerar för just den individen.

Är GAPS en diet för livet?

Nej.

GAPS är tänkt som ett terapeutiskt näringsprotokoll, inte som en livslång begränsning.

Målet är att skapa förutsättningar för läkning. När matsmältningen fungerar bättre och fler livsmedel tolereras kan kosten successivt breddas igen.

Många väljer dock att fortsätta äta en kost baserad på naturliga råvaror, eftersom de upplever att de mår bättre av det.

Sammanfattning

GAPS bygger på idén att hälsa börjar i tarmen.

Genom att förbättra matsmältningen, stödja tarmslemhinnan, tillföra nyttiga mikroorganismer och ge kroppen rikligt med näring är målet att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för läkning.

Oavsett om du väljer att följa GAPS eller inte tror jag att de flesta kan ha nytta av att förstå hur nära kopplad tarmen är till resten av kroppen. När vi börjar se kroppen som ett sammanhängande system blir det också lättare att förstå varför så många olika symptom ibland kan ha samma bakomliggande orsaker.

Kontakta mig gärna vid frågor eller om du vill boka ett coachsamtal!

Telefon: 0790-18 65 50

Mail: lisa@innemiljoochhalsa.nu